-Tänk om vi skulle ta och vispa ihop en sockerkaka? Du tycker väl fortfarande om tigerkaka? När hon var liten hade hon alltid tyckt att det var bland det bästa med att hälsa på hos farmor och farfar. Elvakaffet. Uppåkrakakorna som smälte i munnen, de spröda kokosdrömmarna, chokladdoppade hasselnötscigarrer, strassburgarna som hade ett så roligt namn, plättbakelserna med ljust grön glasyr och hemkokt jordgubbssylt i fyllningen, drömtårtan med smörkrämen som var det godaste man kunde tänka sig och så de klassiska kanelbullarna. Att fika utan att duka fram sju sorters kakor fanns liksom inte på kartan. Så gjorde man helt enkelt inte bara. Farmor hade en hel del andra oskrivna regler också. Om man inte borstade håret tusen tag varje kväll innan man la sig blev det aldrig blankt och fint. En obäddad säng avslöjade ett slarvigt sinne och var lika illa som smutsiga och ostrukna kläder. Med pärlhalsband och pärlörhängen var man alltid välklädd. Och banktjänsteman var de...
Aj. Den gör ont.
SvaraRaderaSå fint skrivet =)
SvaraRaderaBrukar tänka på det där, att allting har en ände och försvinner... Du satte ord på det helt perfekt!
SvaraRaderaMen oj. Jag drabbades av en sådan där bottenlös känsla när jag läste.
SvaraRaderaGjorde ont väcker sorg...
SvaraRaderaTack för fina kommentarer! Jag hade inte så starka känslor när jag först skrev den, men när jag läste den högt själv så blev den starkare och mycket mer smärtsam även för mig. Intressant fenomen.
SvaraRadera